Här publiceras frågor och svar som ska vara till hjälp för dig som arbetar med tillämpningen av standarden.

SS-EN 1997-1 Friktionsvinkel vid lyftkraft på fundament

Fråga publicerad 2021-10-07.

Fråga: Är det tillåtet att tillgodoräkna sig jordens friktionsvinkel även vid lyftkraft när ett platsgjutet fundament ska dimensioneras för vindkrysslaster, där resultanten ger lyftkraft på fundamentet? Sker någon form av lastspridning även vid last uppåt?

Svar: En platta hanteras normalt sätt inte som ett ankare, på grund av att det är väldigt låga effektivspänningar i markytan.

Därför kan man enbart tillgodoräkna sig egenvikten av eventuella massor rakt ovanför fundamentet som mothållande kraft.

Så svaret är nej på frågan om man får tillgodoräkna sig friktionsvinkeln.

SS-EN 1997-1 Bilaga D kontra IEG rapport 7:2008 - vad gäller?

Fråga publicerad 2021-03-01.

Fråga: Vid beräkning av grundtryckets dimensionerande brottvärde med allmänna bärighetsekvationen har SS-EN 1997-1 kommit med ett exempel i Bilaga D till standarden. EKS har kommenterat bilagan enligt följande: "50 § Bilaga D behåller, under förutsättning att inverkan av grundläggningsnivå, hållfasthet över grundläggningsnivå samt lutande intilliggande markyta beaktas, sin informativa karaktär vid nationell tillämpning. (BFS 2015:6)". Implementeringskommission för Europastandarder inom Geoteknik har i IEG Rapport 7:2008 kommit med ett exempel i Bilaga C.3 till rapport. Samma metodik som i Bilaga D till standarden används. Däremot skiljer sig några ekvationer åt, som till exempel ekvationerna för bärighetsfaktorer och korrigeringsfaktorer för fundamentform. Ska man följa IEGs ekvationer eller är det ändå standard som gäller?

Svar: Bilaga D är informativ. Under förutsättning att man tar hänsyn till grundläggningsnivå inkl. hållfasthet och lutande intilliggande mark. Detta är de tilläggs som anges i IEGs rapport, och som behöver göras för att bilagan ska kunna tillämpas.

I IEG rapport 7:2008 finns det ett par formler där det har blivit tryckfel. Detta gäller formfaktorerna.

SS-EN 1997 Stödkonstruktion, landfäste, platta och sula

Fråga publicerad 2019-08-30.

Fråga: Vad avses med ordet stödkonstruktion? Är ett landfäste att betrakta som en stödkonstruktion? Vad avses med ordet plattor? Bottenplattor/sulor?

Svar: Förenklat kan man säga att en stödkonstruktion är en konstruktion som tar hand om ett jordtryck och därmed säkerställer en stabilitet och säkerhet för bakomliggande mark, såsom spont, L-stöd, slitsmur. Beroende på landfästet placering och utformning, kan hela eller delar av det betraktas som en stödkonstruktion. Syftet med en bottenplatta är att fördela ovanförliggande last jämnt till underliggande mark. I begreppet platta så ingår bottenplattor/sulor.

SS-EN 1997-1 Pålning och ingjutning

Fråga publicerad 2019-08-30.

Fråga: Hur mycket ingjutning ska vara mellan topp av påle och underkant pålfundament, enligt gamla bestämmelse står att ska vara 100 mm och gäller för eurokoden också?

Svar: Detta detaljerade kravställande återfinns inte i SS-EN 1997-1. Däremot så finns motsvarande krav i andra nationella regelverk som ska tillämpas beroende på vem som är beställare.

SS EN 1997 – Geoteknisk undersökning

Fråga: Jag arbetar med utbildning av blivande kontrollansvariga enligt PBL 2010:900. Det finns några oklarheter som jagbehöver hjälp med att utreda:
1. Enligt nuvarande BKR kap 4:22 ska en geoteknisk utredning utföras för alla bärande geokonstruktioner. Rykten säger att motsvarande och ännu mer distinkta krav finns i de kommande eurokoderna. I vilken av eurokoderna och var i standarden kommer motsvarande krav att finnas och hur ska man tolka in detta? Av Boverkets kommande EKS 7 framgårdet att de geotekniska avsnitten till stor del är krav.
2. Av Boverkets kommande EKS 7 kan vi utläsa i avdelning A:”16 § Med grundkontroll avses i dessa föreskrifterden generella kontrollen av material,produkter och arbetsutförande. (BFS 201x:xx).

Allmänt råd
Materialspecifika regler för grundkontroll finns i
respektive materialdel eller i till dessa kopplade
standarder om utförande. (BFS 201x:xx).”

I vilka standarder och var i dem kan vi utläsa vilka materialspecifika kontroller som ska utföras för deolika materialkraven, som i nuvarande BKR framgår av avsnitten 4:6, 5:6, 6:6, 7:6, 8:6 och 9:6?

Svar: 1. Se SS-EN 1997-1, avsnitt 2 och 3 med tillhörande föreskrifter i serien EKS.
2. Se materialavsnitt med tillhörande föreskrifter (EKS) i respektive standard.

SS EN 1997 – Plattgrundläggning

Fråga: Dimensionerar plattgrundläggning, och undrar om sättning enbart beräknas enligt S_d < S_acc? Eller om det ska beräknas enligt den gamla metoden i BKR? I sådana fall, vart hittar jag informationen? Det ska ligga i SS-EN 1997-1, men har endast hittat formeln för bärförmågan.

Svar: Bruksgränstillstånd återfinns under avsnitt 2.4.8 och 2.4.9 i SS-EN 1997-1. Till dessa finns tillhörande nationellt val. Det nationella valet för vägar återfinns i VVFS 2004:43 (där senaste utgåvan heter VVFS2009:19), och för byggnader och järnvägar i BFS 2008:8 (senaste utgåvan BFS 2010:28). Dessa paragrafer innebär att man beräknar sättningar med karakteristiska värden enligt gängse sättningsberäkningsmetoder, och att byggherren väljer acceptabel sättning.

SS-EN 1997 Bergförstärkning

Fråga: Vi skriver anvisningar om hur bergförstärkning skall utföras och har tidigare hänvisat till BBK04 för dimensionering med partialkoefficienter för att erhålla dimensionerande värden men vilken kod är idag korrekt att hänvisa till?

Svar: Partialkoefficienter för dimensionering av armeringsstål hittar man i SS-EN 1990 och SS-EN 1992-1-1. Observera dock att bergkonstruktioner under mark inte ingår i Eurokoden. De beräkningsmodeller för dimensionering med säkerhetsindex och matematiska modeller för konstruktioners tillförlitlighet som är grunden för eurokods säkerhetsformat är dock att betrakta som matematiskt allmängods. De säkerhetsnivåer som Boverket beslutat om och som gäller för de byggnadsverk som Boverkets regler gäller för finns publicerade i EKS, Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) https://rinfo.boverket.se/EKS/PDF/BFS-2013-10-EKS-9.pdf . Förstärkning av berg är inget som omfattas av dessa regler men, precis som experten svara, kan modellen med partialkoefficienter tillämpas även för andra områden. De brottsannolikheter som eftersträvas i EKS är en formell årlig brottsannolikhet på 1/10 000 för säkerhetsklass 1, 1/ 100 000 för säkerhetsklass 2 och 1/1000 000 för säkerhetsklass 3. Den faktiska sannolikheten är förmodligen betydligt lägre i de allra flesta fall.

SS-EN 1997 – Utformning av grunda fundament

Fråga: When designing shallow foundations, is it recommended in Sweden to use DA2 or DA3? EKS 9 only gives suggestions for the following cases:

Eurocode 7: Geotehchnical Design, Worked examples (found at: https://ec.europa.eu/jrc/sites/default/files/lbna26227enn.pdf ), says on page 11 that the national choice for designing shallow foundations in Sweden is DA3.

Is this information accurate and can you please point out where it is said so in official regulations?

Svar: In Sweden we use DA3 when designing shallow foundations in ULS.  Shallow foundations is translated to “plates” in the table I-1.

SS-EN 1997 Lastfall vattentryck av grundvatten

Fråga: Kan man i lastfall UPL vid dimensionering av en källarvåning som befinner sig under grundvattenytan betrakta vattentryck av grundvatten upp till medelvattenstånd som en permanent last och skillnaden mellan högsta vattenstånd och medelvattenstånd som en variabel last?

Svar: Nej, grundvattnet betraktas som en permanent last. HHW (50-årsvärdet) ska användas. Partialkoefficienten på permanent gynnsam last (te x egentyngd från byggnad) sätts till 0,9 och permanent ogynnsam last (i detta fall grunvattentrycket) till 1,0.