Den 14 oktober är det World Standards Day. Den firas i en värld där handelsavtal blivit allt mer av den dagsaktuella politiken. Standarder och standardisering är annars ett område som effektivt verkar i det tysta för vårt välstånds bästa.

I studien, "The Influence of Standards on the Nordic Economies", som vi och fyra andra nordiska standardiseringsorganisationer genomfört bland 1179 nordiska företag anser 69 procent av exportföretagen att standarder förenklar deras export av varor och tjänster och 87 procent ser standardisering som en viktig del i sina affärsplaner.

Den globala handeln bidrar till välstånd och lyfter varje år miljontals människor ur fattigdom. Samtidigt har efterdyningarna av 2008 års finanskris fört med sig ökad protektionism. Det tydligaste exemplet är Trumps tullar mot bl.a. EU, hans ifrågasättande av frihandelsavtal samt omförhandlingen av NAFTA-avtalet. I brist på tydliga relationer mellan EU och Storbritannien riskerar även Brexit att resultera i kännbara förluster i form av minskad handel i Europa. För att motverka de protektionistiska tendenserna på de globala marknaderna är det helt nödvändigt att andra befintliga samarbeten utvecklas och fördjupas. En fundamental - men sällan uppmärksammad - del i dessa samarbeten är internationell standardisering, inom främst ISO, som blir alltmer betydelsefull.

Standardisering är ett internationellt accepterat arbetssätt för handel och att skapa hållbara lösningar på återkommande problem som stöd för export och svensk konkurrenskraft. Konkurrensen inom internationell standardisering skärps nu mycket påtagligt och Sveriges sedan 100 år starka ställning sätts på prov. Givet Sveriges stora handelsberoende är det viktigt, inte minst i tider av växande konflikter kring frihandelsavtal, att stat och näringsliv tillsammans verkar för att Sverige ska vara fortsatt ledande i internationella standardiseringsarbeten. Det underströk också regeringen i somras med att besluta om en nationell standardiseringsstrategi som understryker vikten av standardisering.

Ett mycket bra exempel på utnyttjandet av internationella standarder är EU:s inre marknad. Sedan Sveriges inträde i EU har Sveriges varuexport till EU ökat med 50 procent och 70 procent av Sveriges export går hit. En majoritet av EU:s standarder är identiska med eller baserade på den globala standardiseringsorganisationen ISO:s standarder. De harmoniserade standarderna, som genomförs åt EU-kommissionen innebär att den inte ställer detaljkrav i direktiv, vilket skapar en mer effektiv och näringslivsnära vägledning av den inre marknaden.

Det krävs ett ännu bättre samarbete över sektorsgränser, där aktörer från både offentlig och privat sektor samverkar för att stärka och utveckla Sveriges inflytande i framtagandet av standarder. Representanter från industrisektorn och andra företag behöver öka sitt deltagande i det internationella standardiseringsarbetet likväl som myndigheter med intressen på exportområdet eller internationell påverkan. Att få med en god bredd av aktörer behövs för att standarderna ska bli relevanta och mer frekvent använda.

Jag vill uppmana den kommande regeringen att inse vikten av att Sverige ökar sin närvaro i den internationella standardiseringen och utökar regeringsuppdragen om standardisering till myndigheterna. Att ge ökat stöd för internationell standardisering kan mycket väl vara den mest prisvärda exportsatsning en regering har i sin verktygslåda.

Jag önskar se organisationer som Svenskt Näringsliv och Företagarna att tillsammans med oss uppmana små- och medelstora medlemsföretag att delta i standardiseringsarbetet. De behövs också i arbetet för att vi på bästa sätt ska kunna ta tillvara deras intressen.

Det är vår välfärd det handlar om. Vi välkomnar fler aktörer i vårt arbete kring det gemensamma målet om stärkt svensk konkurrenskraft, utvecklad kvalitet och ökad samhällsnytta.

Thomas Idermark, vd SIS, Swedish Standards Institute