Logga in

Debatt · 2018-06-05

"Hög tid för fler gemensamma internationella överenskommelser på klimatområdet"

Det är på allvar nu säger SIS vd Thomas Idermark. Här skriver han en krönika om klimatfrågan och vikten av internationellt samarbete och överenskommelser.

Krönika "The time is now" publicerad i ISO Focus May-June 2018

Klimatfrågan har diskuterats under lång tid och tveksamheter har rått om människans påverkan på klimatet samt vad detta kan innebära. Mäktiga intressen inom sektorer som har mycket att förlora i klimatdebatten har gjort vad de kunnat för att ifrågasätta eller till och med motarbeta arbetet på området. Detta har även skett på högsta politiska nivå i en del länder. 

Men så är det inte längre. FN:s klimatpanel (IPCC) och många andra organisationer har genom omfattande forskning visat att den av människan framkallade klimatförändringen är en ödesfråga för mänskligheten. De upplevda främsta hoten i framtiden utgörs numera tillsammans med krig, effekter av klimatförändringen. Dessa två områden hänger dessutom ofta ihop. Ingen som vill bli tagen på allvar hävdar numera att klimatfrågan inte är av avgörande betydelse för våra länders och samhällens utveckling. Och det har gått fort. Parisavtalet är inte längre kontroversiellt till sin existens, möjligen dess konklusioner.

Situationen är på ett sätt mycket skrämmande, samtidigt som det inger hopp. Nu fokuserar företag och länder på att lösa utmaningarna, som rätt hanterat kan ge fantastiska möjligheter i ny teknik och hållbara samhällen. Detta kan inte ske utan samverkan. Klimatet har inga gränser och inte heller ISO. Det är därför så viktigt att de arbeten som bedrivs inom olika kommitteer för att hitta best practice inte bara fortsätter utan också eskaleras.

Ett exempel på detta är ISO 14080 som avser att bli en paraplystandard för alla typer av organisationer som utvecklar och identifierar metoder för genomlysning av behov och införande av klimatåtgärder. Den är tänkt att vara ett stöd för tillämpning av egna men framför allt andra officiella ramverk så som Parisavtalet och klimatmålen i Agenda 2030. Härtill finns till exempel koldioxidavtryck från produkter, , metoder för klimatåtgärder, , krav och vägledning för anpassning. Vi kommer att få se många ytterligare initiativ på området.

En aspekt är att det inger hopp att forskning, innovation och investering i en allt snabbare takt söka sig till och adresserar klimatfrågorna. I Sverige var det länge sedan klimatfrågan slutade att vara kontroversiell. Sverige har under många år utvecklat samhället mot ett långsiktigt hållbart sådant. Från den första januari 2018 trädde en klimatlag i kraft innebärande att alla regeringar enligt lag ska arbeta med att uppnå klimatmålen. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utsläppen i Sverige i de sektorer som kommer att omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning, bör senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen 1990, och minst 75 procent lägre år 2040. I Sverige sker redan nästan ingen uppvärmning med hjälp av fossila produkter.

Vi har aktiva stöd för övergång till förnyelsebara energikällor och vår industri satsar stort på att bli klimat neutrala. På min egen skogsgård är jag självförsörjande på elektricitet med hjälp av solceller och använder i övrigt bergvärme och biobränsle. Det är en fantastisk känsla att vara självförsörjande och det tror jag att vi alla kan vara inom kort. Den stora utmaningen för oss i Sverige och de flesta andra ligger i transportsektorn. Men den utvecklingen har redan börjat och jag kommer aldrig mera att köpa en fossildriven bil!

ISO har en fantastisk möjlighet att på klimatområdet visa betydelsen av gemensamma internationella överenskommelser. Det genererar och förankrar förändringar. Det är just detta vi är i så stort behov av just nu. Nu måste vi därför alla bli ännu mera aktiva med att erbjuda effektiva gemensamma lösningar. De som är tidiga på detta område kommer att driva forskning, innovation samt handel och export. Klimatfrågan är inte bara ett hot. Det är en del i våra framtida lösningar för att skapa hållbara samhällen. Detta är framtiden och vem vill inte vara med om den?

Thomas Idermark, vd SIS, Swedish Standards Institute


Thomas Idermark, vd

Vägen från Stockholm till standarder

1972 hölls FN:s första miljökonferens i Stockholm.

Illustrationen visar vilka internationella standarder som sedan dess tagits fram för att stötta i hållbarhetsarbete.

Illustrationen kommer från senaste numret av ISOfocus.