Drönare håller på att revolutionera transportbranschen. Det handlar om service åt storstadsbor som kräver snabba leveranser, om att effektivisera transporterna och minska koldioxidutsläppen. Men vardagliga paketleveranser från luften verkar vänta några år – först kommer drönarteknik inom medicin och hjälpinsatser. Här är svenska startupen Globhe med och driver utvecklingen framåt.

Text: Per-Ola Knutas
Foto: Getty Images och Tobias Ohls

I mars i år lyfte en drönare från Kasungu Airfield i östafrikanska Malawi för världens första drönarleverans assisterad av AI, artificiell intelligens. Efter en färd på 66 kilometer på runt 100 meters höjd levererade drönaren medicinsk utrustning till en svåråtkomlig by ute på den fattiga och glest befolkade landsbygden. Dessutom hade drönarens kamera knäppt tiotusentals bilder för snabb analys om vilka områden på rutten som kan ha drabbats av översvämning – en återkommande plåga i det nästan helt jordbruksberoende Malawi.

Pilotprojektet kallas High5 by Sweden och är ett samarbete mellan två svenska startupföretag: teknikutvecklaren Flypulse och drönartjänstföretaget Globhe. Testbädden Urban ICT Arena i Kista och FN-organisationen Unicef finns också med i projektet – att testa drönare för humanitär hjälp.

I väntan på att drönartekniken utvecklats så pass att vi kan få pizzan säkert hemlevererad i en tätbefolkad stad är det inom områden som medicin och hjälpinsatser som det går fortast framåt.

– Med hjälp av drönare kan vi få ut medicinsk utrustning eller blod, vaccin och läkemedel på 20 minuter, jämfört med fyra timmar om man använder vägtransporter. Det betyder också att vi får en helt annan möjlighet att hålla kylkedjan och slipper kassera läkemedel, säger Globhes grundare Helena Samsioe.

Uber för drönarbranschen

Hon berättar att idén till Globhe, som ibland kallats ett "Uber för drönarbranschen", uppkom när hon i sitt förra jobb besökte en teknikkonferens i Zambia. Hon hade vistats en hel del i afrikanska länder i sina tidigare jobb som managementkonsult och för utrikesdepartementet. Dessutom flög hon drönare som en hobby.

– Det pratades futuristiskt om möjligheterna med drönare och att 'vi kanske kan ha det om 30 år'. Men jag tänkte: tekniken finns ju redan. Varför inte köra redan nu?

Globhe och Helena Samsioe har sedan starten fått en hel del uppmärksamhet. Brittiska BBC har producerat ett program om Malawiprojektet. Och förra året fick hon utmärkelsen "Female founder of the year" och hamnade på Veckans Affärers topp 100-lista över unga affärsledare.

Även om Globhes huvudsakliga affärsidé är att erbjuda samhällsnyttiga tjänster till de stora humanitära organisationerna jobbar företaget nu också med ett projekt tillsammans med det svenska diagnosföretaget Hemocue – även det i Malawi. Här är tanken att flyga ut Hemocues testutrustning för blodprover till avlägsna platser så att avancerade diagnoser för till exempel blodbrist kan göras på plats, på lokala sjukstugor istället för att patienten måste ta sig till ett större sjukhus.

Innovationsstöd

Globhes andra ben är att fortsätta utveckla sin egen AI-programvara Identifai Tomorrow's Disasters som bygger på Googles Tensorflow. Till detta fick företaget nyligen två statliga miljoner från Vinnova, när innovationsmyndigheten nyligen investerade 30 miljoner kronor i 23 olika drönarprojekt.

– Genom Identifai kan drönarpiloter runt om i världen på uppdrag av Globhe ladda upp tusentals bilder från drönarflygningar efter naturkatastrofer till vår molntjänst. Därefter analyserar Identifai bildmaterialet automatiskt och kan ge snabb information om exempelvis hur många vägar eller hus som är drabbade av översvämning, säger Helena Samsioe.

Ett annat svenskt företag som ligger långt fram i drönarutvecklingen är Globhes partner i Malawi-projektet, Flypulse. Det Trollhättebaserade företaget uppstod ursprungligen som en avknoppning från Saab och har fått stor internationell uppmärksamhet för ett testprojekt tillsammans med Karolinska Institutet där drönare från Flypulse flög ut hjärtstartare.

En vetenskaplig studie publicerad i Journal of the American Medical Association fann att drönarleveranserna var fyra gånger snabbare i 18 fall där jämförelser gjordes mot riktiga ambulanslarm. Drönaren låg på fem minuter i genomsnitt, mot 22 minuter för ambulansen.

Liksom i Malawiprojektet hade Flypulse genom ett speciellt tillstånd från Transportstyrelsen möjlighet att flyga autonomt bortom drönarpilotens synfält, berättar Jan Björn, vd och medgrundare till Flypulse. Detta ses av branschen som en nyckel för att drönare ska kunna få ett bredare genomslag, till exempel vid allvarliga olyckor eller kriser.

– I och med den nya drönarlagen som kom i februari finns det nu möjlighet i Sverige att söka tillstånd för att flyga utom synhåll, men för att vi ska kunna göra snabba insatser med drönare vid en skogsbrand behöver vi bättre och snabbare rutiner och koordination från svenska myndigheter, säger Jan Björn.

Nästa steg i drönarutvecklingen

Regleringar och säkerhetsfrågor finns också i bakgrunden när det gäller att ta nästa steg inom drönarutvecklingen, att stå för säkra transporter i tätbefolkade områden. Här ligger Schweiz längst fram i världen just nu. Där har det amerikanska startupbolaget Matternet fått tillstånd för skarp drift med drönare som skickar blod och prover mellan sjukhus, kliniker och labb i städer som Zürich och Bern.

Samtidigt är transportbranschen en stark pådrivare för utvecklingen, inte bara för att ge service åt storstadsbor som kräver snabba leveranser av kinesiska teknikprylar utan framför allt som ett sätt att effektivisera transporterna och minska koldioxidutsläppen.

Här finns många olika mer eller mindre futuristiska idéer. Amazon har sin vision om flygande lagerlokaler baserade i luftskepp där drönare dockar in och hämtar paket för leverans till marken. Här finns också Vision Van som Mercedes presenterade på bilmässan IAA. I det exemplet sköter en mindre distributionslastbil de längre transporterna, medan en drönare på taket står för slutleveransen till konsumentens dörr, en transport som ofta kallas den "sista milen" i branschen.

Både Jan Björn och Helena Samsioe tror dock att paketleveranser i städer ligger ett par år bort i tiden. Det behövs utveckling av både lagstiftning och teknik för att kunna garantera den säkerhetsnivå som branschen strävar efter. På längre sikt är de dock övertygade om att drönare kommer att vara en integrerad del av framtidens samhälle.

– Jag får ibland frågan vilken roll som drönaren kommer att ha om tio år, men det är extremt svårt att svara på med tanke på att allt händer snabbare än vad man tror, säger Helena Samsioe. Men helt klart är att drönare kommer att vara en naturlig del av datainsamling och informationsflöde och användas brett inte bara för transporter utan också för realtidsmätning av till exempel luftföroreningar och övervakning av samhällets infrastruktur som järnvägar och flygplatser.

Det här är en artikel ur Magasinet S med tema framtidens transporter. Läs hela magasinet här.