Målet är att få fram säkrare, mer hållbara och mer effektiva lösningar än dagens. Det säger KTH-forskaren Anna Pernestål Brenden som är en dem som bidrar till omvandlingen av transportbranschen.

Ett av de svenska forskningsnaven för självkörande fordon finns på KTH, Kungliga Tekniska högskolan, i Stockholm. Här är teknologie doktor Anna Pernestål Brenden föreståndare för ITRL, Integrated Transport Research Lab – en multidisciplinär satsning som finansieras av KTH, Ericsson och Scania.

– Det som gör arbetet så spännande är att vi nu är med och förändrar hela transportsystemet. Målet är att få fram säkrare, mer hållbara och mer effektiva lösningar än dagens, säger Anna Pernestål Brenden entusiastiskt.

Efter mer än 15 år i transportbranschen kom hon för snart tre år sedan som forskare till KTH. Sedan dess har utvecklingen kring automatiserade fordon tagit stora språng.

Traditionella fordonstillverkare utmanas

Digitaliseringen bidrar till att traditionella fordonstillverkare utmanas av IT-jättar som Google och Apple och av nya innovationsbolag som Tesla. De nya fordonen är uppkopplade, självkörande i olika grad, elektrifierade och anpassade till delningsekonomin.

– Att utvecklingen har tagit fart på allvar beror på att kraftfulla datorer har blivit förhållandevis billiga. Det som behöver testas ytterligare är framför allt säkerheten, så att självkörande fordon kan lösa även svåra trafiksituationer, förklarar Anna Pernestål Brenden.

Den hittills allvarligaste incidenten i branschen inträffade i den amerikanska delstaten Arizona i mars i år, då en Volvo XC90 från taxiföretaget Uber var inblandad i en dödsolycka.

En 49-årig kvinna som skulle leda en cykel över en väg blev påkörd och avled av skadorna. Bilen var utrustad med mjukvara från Uber och hade även en förare ombord, men var vid tidpunkten inställd på "autonomt läge". Utredningarna efter olyckan visade att bilens sensorer upptäckte kvinnan, men att bilen inte bromsade. Skälet sägs vara felinställningar i mjukvaran. Enligt den amerikanska haverikommissionen bidrog även andra omständigheter till den tragiska utgången. Bland annat var gatubelysningen bristfällig och cykeln saknade reflexer i sidled, vilket innebär att olyckan sannolikt hade varit svår att undvika även för en mänsklig förare. Konsekvensen blev dock att Uber tvingades stoppa sina försök med självkörande bilar på allmän väg. Först i slutet av juli återupptogs testerna – nu i Pittsburgh, Pennsylvania.

Säkrare transportsystem

En av drivkrafterna vid utvecklingen av självkörande fordon är just att skapa säkrare transportsystem. Globalt är det 1,3 miljoner människor som dör i trafiken varje år, och de flesta av olyckorna orsakas av den mänskliga faktorn. Med hjälp av avancerade sensorer, kameror och radarsystem vill forskarna hitta lösningar som är mer heltäckande och mer pålitliga än den mänskliga förmågan. Syftet är att programmera de framtida fordonen så att de till skillnad från människor inte kör mot rött, tar onödiga risker eller tappar fokus under körningen.

Redan i dagens moderna bilar finns många exempel på teknik som kompletterar de manuella funktionerna. Det gäller bland annat varningssystem vid backning och filbyten, automatiska bromssystem och adaptiva farthållare som hjälper till att hålla avståndet till fordonet framför. De självkörande bilarna kan ses som gradvisa förfiningar av innovationer som dessa.
I den pågående urbaniseringen och i visionerna kring smarta, uppkopplade städer är tanken att självkörande fordon bland annat ska skapa bättre trafikflöden och frigöra värdefull mark. Gator kan bli smalare, trottoarer bredare och behovet av parkeringsplatser minskar.

– Generellt sett står dagens bilar parkerade 95 procent av tiden, och även när de används tar de upp stora ytor i städerna. Här finns stor potential till förbättringar, konstaterar Anna Pernestål Brenden.

Test i Kista

Självkörande fordon lämpar sig även för delningstjänster, som komplement till kollektivtrafiken och för kommersiella transporter via lastbilar och lastbåtar. I framtiden blir du kanske hämtad av en robottaxi vid flygplatsen eller idrottsarenan eller hemkörd från pendeltåget i en förarlös buss.

Från slutet av januari till slutet av juni i år genomfördes Skandinaviens första självkörartest av minibussar på allmän väg. Försöket skedde i Kista i Stockholm och innebar att två små självkörande fordon gratis fraktade passagerare mellan Victoria Tower och Kista Galleria. Fordonen var aktiva under kontorstid på vardagarna och är programmerade att stanna om det uppstår en kollisionsrisk. Ombord fanns även värd som kunde göra manuella stopp. Minibussarna styrs med laserradar, följer en virtuell räls och höll en maxhastighet på 20 kilometer i timmen. Bakom projektet stod Nobina Technology, Ericsson, SJ, KTH, Klövern, Urban ICT Arena och Stockholms stad.

– Försöket har gått bra, med tusentals resenärer och besökare. Nu väntar fler tester på olika håll i landet, säger Anna Pernestål Brenden.

Läs också: AstaZero visar vägen för test av framtidens fordon

Det här är ett utdrag ur en artikel i Magasinet S om framtidens transporter. Läs hela artikeln (från sid 8) här.