Logga in

Nyhet · 2017-08-17

Samverkan ger bättre krisberedskap

Vi vill ha ett tryggt, säkert och fungerande samhälle. MSB gör varje år en nationell risk- och förmågebedömning. Årets analys pekar på att det krävs ökad gemensam planering. I september bjuder SIS och MSB in till ett gemensamt event för att diskutera samhällsäkerhet, krishantering och betydelsen av standarder för krav på ledning och samverkan.

Att minska risken för olyckor och kriser som hotar vår säkerhet. Att värna människors liv och hälsa samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter genom att upprätthålla samhällsviktig verksamhet. Och att ha möjlighet att hindra eller begränsa skador på egendom och miljö då olyckor och krissituationer inträffar. Det är målen med samhällets krisberedskap.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har regeringens uppdrag att ta reda på hur det står till med samhällets förmåga att klara av hot och risker. Varje år sammanställs en nationell bedömning som fungerar som ett strategiskt underlag för att inrikta och utveckla samhällsskydd och beredskap.

Magnus Winehav är verksamhetsansvarig för nationell risk- och förmågebedömning på MSB. I september kommer han delta i ett event som arrangeras i ett samarbete mellan MSB och SIS, Swedish Standards Institute och berätta om årets rapport om den nationella risk- och förmågebedömningen.

- Hela syftet med MSB:s uppdrag är att ta reda på hur samhällsskydd och beredskap egentligen mår, samt hur området bör utvecklas. För att kunna göra rätt analys behövs både kunskap om systemet i sig och vilka hot och risker som hotar samhället. Vi tar in underlag för att kartlägga läget och utreder var samhällets svagheter ligger.

För att underlätta för MSB att göra en kartläggning behöver alla aktörer redovisa sin information på samma sätt. Standarder är ett viktigt verktyg för att uppnå detta. De möjliggör att aktörerna kommer överens om vilka krav som ska ställas på olika verksamheter. Det finns bland annat standarder gällande resilens, system för varning till allmänheten vid större olyckor samt massevakuering.

- Samhällsskydd och beredskap bygger på att aktörer på alla nivåer i samhället samverkar. MSB:s uppgift är att stödja och samordna aktörerna.
Årets analys visar att det finns både strukturer och förmågor på plats i samhället som ger en generell beredskap för att hantera hot och risker. Arbetet inom samhällsskydd och beredskap har under senare år intensifierats, men det finns det flera områden där arbetet behöver utvecklas och stärkas.

På eventet kommer Magnus Winehav berätta mer om årets rapport, som är ett centralt dokument för den fortsatta utvecklingen av samhällsskydd och beredskap.

- Jag hoppas att jag kan ge insikter och incitament för fler att titta på de utmaningar och det ansvar som den egna verksamheten har i ett krisläge.

 


Bakgrund

Nationell risk- och förmågebedömning

Den nationella risk- och förmågebedömningen är en del i arbetet att utveckla Sveriges samlade förmåga att förebygga och hantera omfattande och oönskade händelser på alla nivåer i samhället samt att ge ett strategiskt underlag för att inrikta och utveckla samhällsskydd och beredskap. Idag görs årliga nationell risk- och förmågebedömning. Att utvärdera insatser och bedöma vår risk och förmågebedömning är mycket viktigt och görs efter alla stora händelser.

Efter terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm den 7 april 2017 fick MSB i regeringsuppdrag att utvärdera den samlade hanteringen av det initiala händelseförloppet inverkade på samhället, särskilt de samhällsfunktioner som i stor utsträckning påverkade allmänheten. Uppdraget ska omfatta berörda aktörer på lokal, regional och nationell nivå. MSB ska även inhämta kunskap om hur informationsspridningen i andra länder som varit utsatta för liknande attentat påverkade deras hantering, till exempel Storbritannien, Tyskland och Frankrike. MSB ska i genomförandet av uppdraget samråda med berörda aktörer, bland annat Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Länsstyrelsen. Flera av de berörda aktörerna gör egna utvärderingar som kan utgöra underlag i MSB:s arbete med att utvärdera den samlade hanteringen av händelsen. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 30 april 2018.


Fokusområden för eventet den 21 september 2017

Förutom frågan om nationell risk- och förmågebedömning kommer vi att fokusera på följande områden:

Informationsutbyte mellan organisationer

Mot bakgrund av det ökade behovet av samverkan och samordning så finns ett behov av att se på processer för informationsutbyte mellan organisationer. Kritisk samhällsinfrastruktur och relaterade tjänster återfinns idag inte enbart på myndighetsnivå. Det blir allt vanligare att detta arbete bedrivs av privata marknadsaktörer. Detta ställer ökade krav på ett fungerande samarbete som utmärks av ett effektivt och säkert informationsutbyte mellan organisationer.

Därför håller ISO på att ta fram ett internationellt standardförslag som ska ge vägledning i frågan (ISO 22396). Sverige och SIS är drivande i arbetet med att ta fram denna internationella vägledning.

Kom till SIS och lyssna och få en unik möjlighet att få inblick i det pågående standardiseringsarbetet.

Kontinuitetshantering

På samma sätt är det viktigt att en organisation kan utveckla och stärka sin förmåga till kontinuitet och funktionalitet i sin verksamhet. Med det menas processen som säkerställer att organisationen har en robusthet och förmåga att driva den kritiska verksamheten på en tolerabel nivå oavsett vilka störningar som inträffar. Syftet med kontinuitetshantering är att identifiera kritiska delar av verksamheten och därefter skapa och säkerställa robusthet i dessa delar, med målsättningen att säkra leveransförmågan vid störningar.

Det finns idag två internationella BCM-standarder, ledningssystem för kontinuitet (ISO 22301:2012) och (ISO 22312:2012). Den förstnämnda är en certifierbar standard som i likhet med ISO 9001 beskriver de krav som måste uppfyllas.

Under hösten kommer ett arbete att påbörjas med att revidera båda dessa standarder. Kom till SIS för att ta del av en presentation av de båda standarderna och var med och diskutera hur dessa standarder kan förbättras ytterligare.

Riskhantering

Innan årsskiftet publiceras en uppdaterad och reviderad utgåva av den internationella standarden för riskhantering (ISO 31000).

Kom till SIS för att diskutera om det finns ett behov av att ta fram en svensk handbok som ska underlätta implementering av den internationella standarden.


Magnus Winehav, Nationella risk- och frågebedömningen (NRFB)

SIS/TK 494, Samhällssäkerhet

SIS/TK 494 ansvarar för utvecklingen av standarder inom samhällssäkerhet. Vi behöver fler experter i standardiseringsarbetet - både från privat och offentligt sektor.

Du och din organisation behövs för att identifiera behov och därefter tar vi tillsammans fram morgondagens standarder inom området.