Logga in

Nyhet · 2018-06-28

Utmaning: åldrande befolkning

De flesta länder står inför en gemensam samhällsutmaning: vi går mot en befolkningsstruktur med allt fler äldre. För Japan är frågan redan akut. Ett spännande svensk-japanskt forskningssamarbete vill hitta nya innovativa lösningar för att kunna ge äldre bättre stöd i samhället.

Text: Lars Österlind

Stockholms universitet, Kungliga tekniska högskolan och Karolinska institutet har inlett ett strategiskt forsknings­samarbete med Tokyo University, Japans äldsta och högst rankade universitet. Förhoppningen är bland annat att samarbetet ska leda till nya innovationer kring en gemensam samhällsutmaning: en befolkningsstruktur med allt fler gamla som lever allt längre samtidigt som andelen yngre minskar

- Här tror vi det finns stora möjligheter till samarbeten. Området är dessutom intressant för alla tre universitet i Stockholm. Men vi är öppna för samarbeten inom alla discipliner, säger Peter Gudmundson, akademiskt ansvarig för partnerskapet med Tokyo University och professor i hållfasthetslära.

Forskningssamarbetet invigdes med en workshop i Stockholm i september förra året då både svenska och japanska forskare gav prov på innovationer som ska hjälpa till att möta utmaningarna med en åldrande befolkning, och skapa ett samhälle som är bättre på att ta hand om sina äldre.

Att vi i västvärlden lever allt längre kan härledas till en mängd olika faktorer. Allt från teknikutveckling som gör arbetslivet tryggare till att vården har förbättrats och fler kan leva längre trots sjukdomar. Eftersom vi samtidigt föder allt färre barn skapas ett växande problem i många länder: en befolkningsstruktur i obalans där allt färre förvärvsarbetande personer ska försörja och ta hand om en växande grupp äldre Inget land har så svårt läge som Japan, som har den äldsta befolkningen i världen. År 2017 var 28 procent av befolkningen 65 år eller äldre, och enligt prognosen kan den siffran växa till 40 procent till år 2050.

- Det här är väldigt olyckligt och skrämman­de. Även om barnafödandet skulle öka nu tar det ändå fem decennier innan det sker en förändring i strukturen. Det är som en ond spiral som är svår att komma ur, säger Livia Oláh, docent i demografi vid Stockholms universitet.

Sverige befinner sig i en betydligt ljusare situation. Fler lever längre, men andelen äldre i relation till andelen yngre i befolkningen är relativt stabil tack vare högt barnafödande. Det svenska samhällssystemet har skapat möjligheter för både män och kvinnor att förena arbete med att skaffa barn. Det handlar inte bara om föräldraledighet utan också om en väl utbyggd barnomsorg som är starkt subventionerad, säger Livia Oláh.

- Kvinnor födda på 1900-talet, fram till och med 1970-talet, har fått 1,8-1,9 barn per kvinna i genomsnitt. Det är ganska unikt jämfört med andra länder i Europa.

Den kritiska gränsen för barnafödandet i ett land ligger på 1,5 barn per kvinna. Japan, med 1,4 barn i snitt per kvinna, har haft låga födelsetal sedan senare delen av 80-talet.

I Japan domineras arbetslivskulturen av långa arbetsdagar och kort semester. Det finns till och med ett vedertaget begrepp, karoshi, som betyder dö av för mycket arbete, något man tror drabbar tusentals personer varje år. Tio till tolv timmars arbetsdag är normalt och förskolesystemet är inte särskilt väl utbyggt. Många japanska kvinnor prioriterar därför karriären och väljer att avstå från barn.

- Det är i princip omöjligt för kvinnor att förena arbetsliv och barn med tanke på de långa arbetsdagarna. Många unga kvinnor känner sig tvingade att sluta jobba när de skaffar barn. De känner att de belastar sina kollegor med en tyngre arbetsbörda om de måste gå tidigare från jobbet för att ta hand om familjen, säger Livia Oláh.

Problemet med en obalanserad befolkningsstruktur är inte lätt att lösa på kort sikt. Det kräver stora reformer som få politiker vågar iscensätta eftersom de går emot grundläggande värderingar i samhället. Bland annat har Japan inget äldrevårdssystem som i Sverige, istället väntas familj och släktingar ta hand om de äldre, vilket gör att det blir extra ­problematiskt om man inte har barn. Därför lägger den japanska regeringen idag stora resurser på forskning inom åldrande. Ett område som det satsas mycket på, och som även svenska forskare intresserar sig för, är forskning kring robotar som kan hjälpa äldre i vardagen.

- Det är väldigt intressant att samarbeta med det främsta universitetet i Japan, med sin framstående forskning och utbildning. Omvänt är Stockholm intressant för Tokyo, för vår forskning men också för vårt samhällssystem, vårt kunnande inom entreprenörskap och vår samverkan mellan universitet och samhälle, säger Peter Gudmundson


Det här är en artikel ut Magasinet S, här kan du läsa hela vårnumret med tema e-hälsa.


Infograf som visar på den åldrande befolkningen i Japan och Sverige. År 2050 beräknas 40 % av befolkningen vara över 65 år, idag är det 28%. I Sverige är andelen 65-åringar 20% av befolkningen (2017). Svenska kvinnor förder i snitt 1,8-1,9 barn, motsvarande siffra i Japan är 1,4 barn/kvinna.

”Forskningsområdet är intressant för alla universitet i Stockholm.”

Peter Gudmundson, akademiskt ansvarig för partnerskapet med Tokyo University och professor i hållfasthetslära.

Nytt standardiseringsarbete

Äldre par i butik illustrerar kvalitet i äldreomsorgen

ISO TC/314 Ageing society

Ageing society är ett aktuellt begrepp inom den internationella standardiseringen. Nu kommer standarderna som ger oss vägledning i hur samhället kan anpassas till den ökande andelen äldre medborgare.

Från svensk sida deltar vi genom SIS/TK 572 Kvalitet i särskilt boende och hemtjänst.

SCB:s prognos för Sveriges folkmängd

År 2028 beräknas Sveriges folkmängd att passera 11 miljoner. Om tio år är det 231000 fler barn och unga, 399000 fler i åldrarna, 19–64 år, och 309000 fler som är 65 år och äldre jämfört med idag.

Allra mest ökar de som är 80 år och äldre. De beräknas vara 255000 fler än idag, en ökning med 50 procent. Läs mer på SCB:s hemsida.

Vision e-hälsa 2025

Standardisering av teknik, begrepp och kvalitet på tjänster krävs för att Sverige ska kunna bli världsbäst på e-hälsa till 2025.

Det finns redan en rad standarder på området och fler är på gång.

Almedalen 2018

SIS deltar i Almedalsveckan 2018 för att tydliggöra vårt uppdrag i samhället och nyttan med standarder och standardisering för samhällsutvecklingen.

Vi arrangerar ett mingel på måndagskvällen på temat export och handel. Varje dag arrangerar vi rundabordssamtal kring aktuella ämnen och på måndagen ett seminarium om tjänstestandarder i välfärden