Det finns olika sätt att mäta kostnader för miljöpåverkan. Men bristen på gemensam standard gör det svårt att veta vad olika siffror representerar. Nu tar ISO fram en ny standard – på svenskt initiativ.

Företag redovisar allt oftare siffror som visar miljökostnader. Problemet är att det är svårt att bedöma vad siffrorna egentligen betyder och hur de är framtagna.

– Olika grupperingar sätter på olika sätt pengar på miljön. Vi behöver en standard, ett gemensamt språk, för att förstå vad de innebär och för att öka transparensen. Huvudsyftet är att förstå vilken påverkan vi har på miljön och hur man ska hantera den, säger Sara Palander, som är föreståndare för forskningscentret "Swedish Life Cycle Center" vid Chalmers.

Initiativet kommer från ett antal företag som på olika sätt samarbetar i centret. De har tillsammans med centrets forskare satt ihop ett förslag som Internationella standardiseringsorganisationen (ISO nappade på. Standardiseringsarbetet leds från Sverige.

– Många av våra partners är med i arbetet med standarden, exempelvis Akzo Nobel, Essity, Vattenfall och AB Volvo. Vi vill harmonisera processen, få gemensamma ramar, säger hon.

Standarden riktar sig till alla organisationer som behöver ett verktyg för att göra monetär värdering av sin miljöpåverkan. Den kan användas av företag inför investeringar, inköp, eller exempelvis när de ska välja material vid teknik-utveckling. Den kan ge underlag för miljöredovisning.

– Det kan även vara intressant för investerare, eller för myndigheter som kan ha den som stöd när det handlar om att utforma styrmedel som miljöskatter. Den kan också utgöra underlag för prissättning av andra miljöavgifter, som vägavgifter, säger Bengt Steen, som är professor emeritus vid Chalmers och ordförande i arbetsgruppen för den nya standarden.

Han har själv lett utvecklingen av ett verktyg för att bedöma miljöpåverkan av olika val, baserat på livscykelanalys. Det heter EPS, Environmental Priority Strategies och används av många företag och organisationer, bland annat av kemi- och färgföretaget Akzo Nobel.

– Vi har hållit på med monetär värdering i 20 år. Men efter att tidigare ha gjort det på produkter, omfattar vi nu hela koncernen, berättar Klas Hallberg som är ansvarig för hållbarhet vid företaget. (Manager New Developments in Sustainability).

Akzo Nobel presenterade i årsrapporten 2016 en siffra för miljöskadekostnaden, baserat på EPS-metoden. De räknade längs hela värdekedjan, inkluderat kostnader hos leverantörer och kunder, och landade på 25 miljarder euro.

– EPS ger höga siffror jämfört med andra metoder. Vi och BASF har exempelvis olika siffror för koldioxidkostnader men det beror på vad vi räknar in. Det behövs något som standardiserar metoderna och verifierar arbetet internationellt. Standarden verifierar metoden och gör att jag kan beskriva hur vi gjorde.

Gruppen bakom den nya standarden lämnade ett förslag till ISO 2015. Året därefter kom arbetet igång. Det första mötet hölls i Göteborg, därefter har möten i Berlin, Seoul och Halifax ägt rum. Nu är standarden ute på en internationell remissrunda som avslutas i mars.

– Vi får in mycket synpunkter, men det handlar mest om formuleringar. Vi har kommit relativt långt i arbetet, säger Bengt Steen.

I juni har gruppen ett sista möte i Berlin. Standarden 14008 ska enligt planen publiceras i slutet av 2018. Titeln är "Monetary Valuation of Environmental Impact and Related Aspects, Principles, Requirements and Guidelines".

Text: Siv Engelmark