Dan Nilsson, standardiseringschef vård och omsorg, kommenterar i en debattartikel i Kvalitetsmagasinet regeringsutredningen Kvalitet i välfärden – bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38.

Debattartikel publicerad i Kvalitetsmagasinet 2017-11-03

Det finns idag en rad evidensbaserade metoder och verktyg för att bedriva kvalitetsutvecklingsarbete inom alla former av verksamheter i samhället vilket också inkluderar välfärdstjänster. Därför var det förvånande att utredningen gav uttryck för att det är mycket svårt och alltför komplicerat att mäta kvalitet i välfärdssektorn.

Sis uppfattning kring mätning av kvalitet i välfärden skiljer sig från utredningens. Vi menar att det är fullt möjligt att mäta kvaliteten i välfärdstjänster. Det är också fullt möjligt att arbeta med kvalitetsfrågor i välfärden som inte påverkar olika professioners yrkesutövning negativt eller som sätter hinder för den tillitsstyrning som bland andra Tillitsdelegationen tittar närmare på.

Till skillnad från utredningen, som inte gör bedömningen att vad som görs är avgörande inom vård och omsorg, konstaterar vi att just vad som görs inom vård och omsorg mycket väl kan vara avgörande och ibland helt avgörande för rätt kvalitet och säkerhet. Vad som görs kan ha sin grund i vad som ska anses vara nödvändigt för att en viss tjänst eller åtgärd ska anses kunna leda till rätt kvalitet och för att kunna göra det möjligt att följa upp och mäta. Dessutom är vad som ska göras en synnerligen viktig komponent vid upphandling, det vill säga krav på innehållet i en viss tjänst och naturligtvis vid uppföljning.

En viktig aspekt som debatterats i förhållandevis liten utsträckning i relation till utredningen är den om en driftsformsneutral utgångspunkt. En sådan skulle sätta fingret på den centrala frågan om vad vi vill få ut av de välfärdstjänster vi erbjuder i vårt land. Och ett sådant perspektiv bör enligt vår uppfattning vara kärnan i frågan om kvalitet i välfärden och det ligger helt i linje med hur vi och andra kvalitetssäkringsaktörer arbetar, det vill säga, vilken kvalitet som till slut når medborgarna.

Det vi på SIS gärna vill titta närmare på är hur den befintliga kvalitetsinfrastruktur som finns i Sverige kan bidra till bättre kvalitetsutvecklingen i välfärden. Den består idag bland annat av Sis och myndigheten Swedac, Sveriges nationella ackrediteringsorgan. Den infrastrukturen skulle, genom standarder och möjlig ackreditering och certifiering av vårdgivare och utförare, passa väl in i arbetet med en utvecklad och stärkt kvalitet och trygghet inom välfärdsområdet.

Utredningens förhållningssätt till kvalitetsfrågor, systematiskt arbete och frågan om mätning av kvalitet i välfärden har sammanfattningsvis en utvecklingspotential. En potential som vi menar är förhållandevis stor och som kan bidra till stärkt kvalitet i välfärdssektorn till nytta för alla.

Dan Nilsson, standardiseringschef vård och omsorg, SIS, Swedish Standards Institute