Kunskapen om hur mensskydd påverkar kroppen och miljön är närmast obefintlig och standarder för produktområdet saknas. Louise Klintners forskning kan komma att ändra på det.

Text: Anna Gullers

Varje månad använder miljontals kvinnor världen över mensskydd i olika former. Ändå saknar några av världens mest använda konsumentprodukter regler för hur innehållet i dessa påverkar kroppen och miljön. Varför det är så tänker Louise Klintner från Lunds Universitet ta reda på. Hon skriver en avhandling kring varför det saknas standarder för mensskydd.

– Jag blev intresserad av att undersöka ett område som omgärdades av tabun. Jag trodde faktiskt att det fanns standarder och min tanke var att se hur de uppdaterades. Men jag insåg snart att det i princip inte fanns något alls, bara ett par kortfattade skrivningar kring TSS (toxic shock syndrome), alltså tampongsjukan.

Trigga innovation

Det finns flera anledningar till att produktkategorin mensskydd skulle må bra av standardisering. Louise Klintner tror att standarder kring mensskydd kan trigga innovation och produktutveckling och öka konkurrensen på en marknad som domineras av några stora jättar. Standarder skulle öppna för bättre produkter.

– Idag är det svårt att som mindre aktör slå sig in på marknaden. Man måste kunna ta reda på allt själv, till exempel vilken medicinsk och miljömässig påverkan produkterna har.

Alla faktorer som påverkar användaren tycker Louise Klintner bör vara reglerade via standarder. Ett exempel är fiberavlossning hos tamponger. Stigman kring mens gör att vi har svårt att prata öppet om hur man korrekt använder tamponger, och många använder dem fel menar hon. Om inte tampongen fylls helt utan är för torr blir friktionen större och den släpper fibrer, vilket gör användaren mer mottaglig för infektioner.

– Det handlar också om hur man benämner absorptionsgraden. Vad exakt är "mini" och vad är "normal" mens? Vem vet hur många milliliter de blöder? Och vem bestämmer vad som är "normalt"?

Gränsvärden för kemikalier

Ett annat exempel är vad det betyder att ett mensskydd är ekologiskt. Idag räcker det med en ytterst liten mängd ekologisk bomull för att mensskydden ska få kallas ekologiska. Samtidigt saknas gränsvärden för kemikalier. Att underlivet, framför allt kvinnans, är tabubelagt anser Louise Klintner har bidragit till att det saknas etablerade tester för mensskydd, till exempel hur de påverkar slemhinnor över tid.

– I stället har man bland annat testat produkternas påverkan på hud på andra delar av kroppen, vad som händer om man äter dem eller hur de påverkar inandningsluften.

När Louise Klintner pratar är det svårt att inte dra slutsatsen att områden som upplevs som tabubelagda, särskilt om de involverar kvinnors intima delar, hamnat efter när det gäller standarder. Men utvecklingen går åt rätt håll – en teknisk kommitté som ska se över behovet av standarder för sexleksaker är på gång.

– De flesta säger att min studie om mensskydd ligger i tiden, eftersom vi pratar mycket mer öppet om de här sakerna idag. Min forskning hade varit svårare att göra för bara fem år sedan.