Oceanbird siktar mot att installera sina vingsegel på tunga fraktfartyg världen över för att göra sjöfarten mera hållbar. “Intresset är stort. Fler och fler rederier har med vind i sina strategier för att minska koldioxidavtrycken,” säger Oceanbirds vd Niclas Dahl.

Intervjun publicerades ursprungligen i Magasin SIS nummer 2, 2024 som du kan läsa här.

Om allt går enligt tidplanen kommer Wallenius Wilhelmsens bilfartyg Tirranna i vinter att bli det första fartyget med Oceanbirds 40 meter höga, 150 ton tunga vingsegel monterat på däck.

Seglet påminner om en stående flygplansvinge och fungerar enligt samma aerodynamiska princip, fast med kraft framåt i stället för lyftkraft. På en optimal rutt för ett RO/RO-fartyg med ett vingsegel ger tekniken en besparing på mellan sju och tio procent bränsle per år.

– Det betyder att koldioxidutsläppen minskar med 1 920 ton per år, säger Oceanbirds vd Niclas Dahl som har en lång historia inom Alfa Laval, bland annat som kvalitetsansvarig för företagets marina produkter och tjänster.

Bakom Oceanbird står två svenska industritungviktare: Wallenius och Alfa Laval. Projektet startade 2019 som ett forskningssamarbete mellan KTH, Wallenius Marine och forskningsinstitutet Rises maritima testcenter SSPA.

Under 2021 klev Alfa Laval in med målet industrialisera projektet och utveckla en verklig produkt. Bolaget AlfaWall Oceanbird bildades.

– Jag har också jobbat som hållbarhetsansvarig inom Alfa Laval och räckte snabbt upp handen när möjligheten kom om att bygga något från grunden som kan göra världen grönare. Det känns fantastiskt roligt, säger han.

Oceanbird har börjat få fart. Från fyra personer vid starten finns i dag 25 medarbetare och planen är att anställa fler. Nyligen fick företagets första vingsegel, Wing 560, principgodkännande av klassningssällskapet DNV, en viktig milstolpe i en genomreglerad verksamhet som styrs av många internationella överenskommelser och standarder.

– 2024 är vårt ’Year of realization’, nu går vi från Powerpoint till stål och bygger de två första vingseglen i fullskalig storlek, säger Niclas Dahl.

Enligt honom är intresset stort för att utnyttja den segeltekniken som ett hållbart komplement för framdrivningen i moderna fartyg. Drivkrafterna kommer från flera håll. Bland annat från slutkonsumenter som vill ha grönare transporter, liksom passagerare på kryssningsfartyg och färjor.

Men det kommer numera även tryck från FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO för att minska klimatpåverkan. IMO har som mål att utsläppen av växthusgaser från den internationella sjöfarten ska minska med 40 procent till 2030.

– Vi har passerat stadiet att ‘vind kommer att bli något’. Fler och fler rederier har med vind i sina strategier för att minska koldioxidavtrycken. Många ser detta som framtiden, säger han.

Parallellt med att bygga upp en organisation för att producera och installera vingsegel jobbar Oceanbird också i det EU-stödda projektet Horizon, där målet är ett nybyggt fartyg som är specialanpassat för vinddrift och som kan uppnå minst 50 procent mindre utsläpp än de mest effektiva fartygen i dag.

– Hittills har vi gjort ett aktivt val att vara nära leverantörerna i Europa. Men på sikt vill vi bygga upp leveranskedja i Asien. Vi vill vara nära där båtarna byggs, säger Niclas Dahl.

Som kvalitetsingenjör i grunden ser han ett stort värde med ledningssystem och struktur för att Oceanbird ska kunna växa hållbart och med ordning och reda.

– Än så länge har vi inte certifierat oss men vi jobbar mycket med våra processer och dokumenthantering för att det ska bli enkelt för nyanställda som kommer in.

Mycket på gång inom marina standarder

Standarder inom det marina området är enormt och det är just nu mycket på gång nationellt och internationellt. Bland annat förberedes standarder för minskning av växthusgaser och för smart sjöfart, det vill säga ny teknik som AI, sensorer och autonom drift.

I Sverige ansvarar den tekniska kommittén för Skeppsteknik och Marin Teknologi, TK 477, för arbetet. Internationellt är det ISO/TC 8 Ships and marine technology.

Under ISO/TC 8 startas nu den nya underkommittén SC 25 Maritime GHG reduction för minskning av växthusgaser inom sjöfarten. Första mötet blir på World Maritime University i Malmö den 18–21 juni. En underkommitté för Smart shipping, SC 26, är också på väg att bildas.

– Jag uppmuntrar fler svenska aktörer som rederier, hamnar och universitet att engagera sig i standardiseringsarbetet. Det ger inblick i framtiden och en möjlighet att vara med och påverka, säger Madeleine Thour, projektledare inom SIS/TK 477.

Vill du veta mer, kontakta madeleine.thour@sis.se