Innovationsarbetet ger mätbara resultat

Innovationsarbete vinner på att det sker strukturerat. Det menar Magnus Karlsson på Ericsson. Ökad innovationsförmåga stärker dessutom konkurrenskraften. Nu kommer nya standarder inom systematisk innovationsledning.

I Svenska Akademiens ordlista definieras ordet innovation som ”införande av nyhet; förnyelse”. I en tid då produkters och tjänsters livscykler krymper och kraven från kunder och användare ökar gäller det för alla organisationer att ständigt leta utvecklingsmöjligheter. Antingen kan det ske genom finslipningar av det befintliga utbudet, eller genom satsningar på nya, kreativa idéer. Frågor som dessa är vad som engagerar Magnus Karlsson på Ericssons huvudkontor i Kista. Han jobbar med New Business Development & Innovation, som är en del av företagets koncernfunktion för strategifrågor.

– Min uppgift är att stötta innovation i hela Ericssons organisation, både nationellt och globalt, förklarar Magnus Karlsson. 

Vid sidan av jobbet på Ericsson är han även adjungerad professor i innovationsledning vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Dessutom är han ordförande i SIS kommitté Innovation Management, SIS/TK 532. Han deltar som svensk expert på både europeisk och global standardiseringsnivå.

– Den svenska kommittén deltar både i CEN- och ISO-arbetet. Vi har fått till en mycket bred och allsidig grupp, men vi tar gärna emot ännu fler deltagare inom det här viktiga området, säger Magnus Karlsson. 

Magnus Karlsson ser klara fördelar med det vägledande innovationsledningssystem som nu håller på att utvecklas internationellt.

– Det handlar inte om att standardisera själva innovationen, eller ens innovationsprocessen. Fokus ligger på vad man bör tänka på för att organisera, leda och strukturera sin verksamhet för att kunna maximera sin innovationsförmåga. Målet är att få fram fler innovationer, av så hög kvalitet som möjligt. Där är standarder ett bra verktyg för alla organisationer som vill jobba systematiskt. 

Magnus Karlsson påpekar samtidigt att innovationsledningssystemet är en vägledningsstandard, inte en kravstandard. Systemet fungerar som ett ramverk eller en checklista. 
– Forskning visar att innovationsarbetet blir bättre när det sker på ett strukturerat vis.

En annan fördel är att jämförbarheten ökar, vilket gagnar de organisationer som vill mäta sig med andra. 

– Dessutom uppstår det alltid lite större legitimitet för ett ämne om det finns en internationell standard att förhålla sig till. Det är bättre och enklare än att var och en skapar sina egna ramverk och system.

Magnus Karlsson tycker dock att den största vinsten med standardiseringen är att betydelsen av innovationsledning nu får ökad uppmärksamhet i stort. Hans förhoppning är att fler företag och organisationer än i dag får skäl att blicka framåt och fråga sig själva: Hur gör vi för att främja innovation? Vad kan vi göra för att förbättra oss? 

– Med hjälp av standarderna går det att identifiera sin organisations svaga punkter och se vad som behöver förstärkas. Det handlar också om att få verktyg för att kunna mäta resultaten av innovationsarbetet i förhållande till insatserna. 

– Utfallet kan mätas på olika sätt, beroende på vad organisationen vill uppnå. Inriktningen kan gälla allt från ökad försäljning av nya produkt- och tjänsteerbjudanden till ökad produktivitet i interna processer. Men det går även att mäta till exempel graden av nöjda kunder eller organisationens besparingar, säger Magnus Karlsson.

I SIS kommitté ingår både producerande företag och tjänsteföretag av olika storlek, myndigheter, institut, lärosäten och konsulter. En av deltagarna som har varit med sedan 2009 är Cassandra Marshall, programledare för innovationsledning och innovativ organisering på innovationsmyndigheten Vinnova. 

– Från både forskning och praktik vet vi att det än så länge är få företag som arbetar systematiskt med innovationsledning. Många tycker att det saknas metoder, men det hoppas vi nu att standarderna ska ändra på, säger Cassandra Marshall.

Hon ser det även som positivt att frågor kring innovation och innovationsledning på köpet får en mer framskjuten plats, både i näringsliv och i offentlig sektor. 

– Det här är ett ämne som det hittills inte har talats så mycket om. Men uppmärksamheten ökar om det finns en global standard på området. 

Cassandra Marshall räknar med att standarder kan bli en referens för vad innovationsledning kan vara, ett ramverk och ett kunskapsstöd som bland annat sätter namn på ord och begrepp.

När det gäller vår nationella innovationskraft anser Cassandra Marshall att Sverige har många styrkor, men också stor förbättringspotential. 

– Generellt tror jag att omvärlden betraktar Sverige som ett land med förmåga till god innovation, om man ser till vår tradition av kreativitet och ledningsorganisation. Däremot kan vi bli betydligt bättre på att jobba systematiskt med innovation, säger hon.

SIS ser hon som en viktig samlingspunkt för att driva den svenska standardiseringen. Hon får medhåll av Ericssons Magnus Karlsson. 

– Samtidigt har jag insett hur oerhört viktigt det är att engagera sig i de standarder som tydligt berör ens företag. Nu för tiden är det min uppmaning till alla som arbetar med innovationsledning: se till att du är med och påverkar utvecklingen! säger Magnus Karlsson.