År 2025 träder ett nytt EU-direktiv i kraft, som ska öka tillgängligheten till allt från bankomater och e-handel till mobilappar och nödsamtal. Nu har svenska myndigheter, policyskapare och näringslivet möjlighet att påverka, så att standarderna som ska visa hur produkter och tjänster kan överensstämma med tillgänglighetskraven blir både användbara och kostnadseffektiva.

Myndigheten för delaktighet (MFD) ska se till att alla har samma möjligheter att vara delaktiga i samhället. I praktiken kan det handla om att öka självständigheten för personer med funktionsnedsättning, säkerställa att alla barns behov beaktas när en skola ska byggas om eller att verka för att digitala samhällsfunktioner blir inkluderande och tillgängliga.

Det sistnämnda är ett område som EU reglerar allt mer. Några exempel är upphandling, transporter och audiovisuella medietjänster. Nu senast kom det så kallade webbtillgänglighetsdirektivet och snart kommer tillgänglighetsdirektivet, som bland annat omfattar tjänster för elektronisk kommunikation, bank och e-handel.

Lagstiftningen har dock sina begränsningar när det kommer till att hänga med i den snabba utvecklingen. Därför ska den kompletteras med totalt sex harmoniserade standarder, varav tre tas fram i sekretariatet Design for All som fick svensk ledning så sent som i januari.

– Vårt myndighetsuppdrag går ut på att skapa jämlika levnadsvillkor genom att följa upp och stödja andra aktörer. Standardisering är ett mäktigt verktyg som skapar ett gemensamt europeiskt förhållningssätt kring de här viktiga frågorna. Det är en investering som på sikt ökar möjligheten till delaktighet för alla oavsett funktionsförmåga, säger Malin Ekman Aldén, generaldirektör på MFD.

MFD och SIS ska driva det EU-finansierade sekretariatet tillsammans. Däremot besitter de långt ifrån all kompetens som krävs för att slutprodukten ska hålla hög kvalitet.

– Tillgänglighetsdirektivet vänder sig direkt till företagen och kommer att kräva mycket av dem. Det är viktigt att vi får med rätt aktörer redan från början och en bred uppslutning från industrin.

Genom att delta i standardiseringsarbetet finns möjlighet att påverka hur lagen ska efterlevas. I slutändan gör det skillnad för hur praktiskt användbara och kostnadseffektiva standarderna kommer att bli, när de väl utgör grunden för hur överensstämmelse med direktivets krav ska kontrolleras.

– Det kan också handla om att identifiera områden som ligger nära annan lagstiftning eller synkar till saker som redan görs.

Malin Ekman Aldén påpekar att engagemang från policyskapare och myndigheter som Post- och telestyrelsen, Boverket och Digitaliseringsmyndigheten kommer att ha stor betydelse.

–  Standardiseringen öppnar för nya koalitioner som i sin tur leder till bättre tillgänglighet och bättre produkter och tjänster. Om det här projektet faller väl ut finns goda chanser att det blir en modell för framtiden. Jag tänker att lagstiftningen utgör en policygrund, medan standardiseringen kommer att bli allt viktigare för operationalisering.

Vill du veta mer om det europeiska standardiseringsarbetet kopplat till EU:s tillgänglighetsdirektiv? Läs mer på Sis.se eller kontakta Alexandra Antoni, projektledare på SIS.