Uppdaterad standard för e-tillgänglighet

Nu har standarden för e-tillgänglighet reviderats. Inriktningen är krav för att alla oavsett funktionsförmåga ska kunna använda digitala lösningar. Revideringen av standarden har sin grund i ett EU-direktiv om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer.

Här svarar Hans von Axelson, utredare vid Myndigheten för delaktighet, MFD och ordförande i SIS standardiseringskommitté för e-tillgänglighet samt Susanna Laurin, vd Funka och standardiseringsdeltagare, på frågor om standarden SS-EN 301549 E-tillgänglighet.

Hans, varför behövs en standard för e-tillgänglighet?

– Digitaliseringen är ett faktum. För ett fullständigt deltagande i samhället är rätten till informations- och kommunikationsteknik, IKT, många gånger en förutsättning. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är tydlig med detta. Även hållbarhetsmålen i Agenda 2030 talar om väsentligt ökad tillgång till IKT.

– Den här europeiska standarden kom till för att få jämlik användning med krav i upphandling från beställare i offentlig sektor till industrin. Skyldigheten som följer av upphandlingsdirektiven att ställa krav på tillgänglighet kan efterlevas genom att peka på standarden. Den nu uppdaterade standarden kommer också att användas som verktyg för att tydliggöra kraven i den nya lagen om tillgänglig offentlig digital service. För det kommande tillgänglighetsdirektivet kommer den att ha stor betydelse för utveckling och fastställelse av krav.

Vad innehåller standarden och vem ska använda den?

– Standarden innehåller krav för att IKT ska bli tillgängligt och kunna användas av alla oavsett funktionsförmåga. Användarna av standarden är dels de som beställer och ställer krav, dels de som levererar, producerar och utvecklar IKT. Standarden innehåller allmänna prestandakrav utifrån olika funktionsförmågor. Den innehåller också tekniska egenskapskrav som både är generella och som rör produktgrupper som IKT med tvåvägs-röstkommunikation, IKT med videomöjligheter, hårdvara, webb, dokument, programvara, supporttjänster, förmedlings- och nödtjänster, säger Hans von Axelson, utredare vid Myndigheten för delaktighet.

Organisationen Funka deltar i standardiseringsarbetet - här svarar Funkas vd Susanna Laurin på några frågor.

Kan du berätta mer?

– För oss som konsulter med tillgänglighet som specialområde är det självklart att delta i standardiseringsarbete på nationell och internationell nivå. Standardisering behövs om vi någonsin ska kunna åstadkomma ett inkluderande samhälle. Den här standarden är en av de absolut viktigaste standarderna som tagits fram under de senaste tio åren, eller mer, eftersom den påverkar inte mindre än tre olika regelverk inom EU.

– Utöver själva standardiseringsarbetet har vi även på kommersiell nivå bidragit till att öka kunskapen om standarden genom att på olika sätt utbilda upphandlare och IT-leverantörer.

Hur ser du framåt?

– Standarden kommer att fortsätta utvecklas, vilket vi också just nu är involverade i på uppdrag av EU-kommissionen. Den är inte perfekt, men definitivt det bästa vi har – i ett internationellt perspektiv är den faktiskt ambitiös. Jag är stolt över att ha bidragit till en så omfattande standard som redan nu påverkar samhället omkring oss i rätt riktning.

– Självklart finns det delar som jag personligen skulle velat ha annorlunda, men det är ju alltid en kompromiss. När detta skrivs befinner jag mig i Australien för att hjälpa den federala regeringen att implementera standarden - som antagits som australiensisk standard under namnet AS (EN)301549 – i deras centrala upphandling.

– Det är både spännande och en stor förmån att få möjlighet att hjälpa till att implementera en europeisk standard på andra sidan jorden. Det ger hopp om framtiden, säger Susanna Laurin, vd Funka.

SIS standardiseringskommitté SIS/TK 504 e-tillgänglighet

EU-direktivet 2016/2102/EU om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer